Nära döden upplevelse..

Vid en del tillfällen kan jag ligga och grubbla på hur vissa människor beter sig. En sak som ofta slår mig är hur människor beter sig mot djur i trafiken. Jag begär inte att de ska förstå sig på hästar eller ridsporten men lite vett innanför pannbenet har väl alla?! 

 
I onsdags var jag ute och red med en kompis från stallet och det var så nära (då snackar vi nära) att både jag och hästen hade legat i deras framruta. Föraren visste tydligen inte alls vad bromspedalen var men gasen hade han full koll på och inte nog med det så satt det barn i baksätet och jag är i stort sätt säker på att de inte hade velat vara med och se hur detta hade kunnat sluta. Vi snackar inte ens 1 meter ifrån att köra in i Finas bakdel med mig på. Jag kände verkligen hur extremt nära det var. 
 
Det är så självklart att man trycker på bromsen om de rusar ut en älg, ett vildsvin eller något annat stort vilt på vägen. Jag tror inte det är någon som fortsätter gasa eller ökar hastigheten då. Däremot om man ser eller möter ridande så är det tydligen inte lika självklart för vissa. Varför? Hästar är flockdjur och använder sin flyktinstinkt vid rädsla och panikmoment och då spelar inte det så stor roll om det sitter en ryttare på ryggen. Jag är så tacksam och tackar alla som sakta ner eller t.o.m. stannar sitt fordon när man är ute och rider. Jag är så evigt tacksam för dessa människor som faktiskt visar den respekten. 
 
Sänk alltid hastigheten medan du kör förbi ett ridande ekipage, ser du att hästen bli stimmig...stanna gärna då. Och snälla ta hänsyn till hastigheten som är bestämd för den vägen och håll koll på varningsskyltarna. 
 
 
En sammanfattning av denna veckan
Hej igen efter en dålig uppdatering. Jag hoppas att jag ska bli lite bättre då jag hade gått på lite ledighet igen. Det har varit fullt upp denna veckan. Jag har jobbat en hel del och ganska dumma tider på det men ändå har jag hunnit med en hel del denna veckan. 
 
  • Fina har varit i gång så hon skulle vara fräsch till träningen som vi hade igår. Man kan säga att det var vår träningsdebut, och det gick faktiskt väldigt bra trots att jag var lite nervös. Jag har som sagt bara haft henne i en månad och det var superlänge sedan jag tränade eftersom Tino va som han va. Det finns mycket att träna på men vi har kommit en bra bit på vägen denna korta tid jag har haft henne. Hon skötte sig perfekt både i transporten och på ny plats. I fredags var vi även ute och raceade lite i skogen, hur härligt som helst verkligen.

  • Matlådor är fixade och det känns så skönt. Jag gjorde matlådor som åkte direkt ner i frysen och jag tror att det blev 10 matlådor totalt. En lättnad! 

  • Kalas blev det både ett igår och ett idag. Igår var det överraskningsfest för Niklas bonussyrras man. Så himla roligt då han inte visste om något. Det bjöds på god mat och dricka, lite lekar och trevligt folk. Väldigt lyckat måste jag säga. Idag är det dags att fira min morbror som egentligen fyller år i morgon. Vi ska dit framåt eftermiddagen. 

  • Niklas har också varit och tränat så då hängde jag med och kollade lite. Det var verkligen en förmiddag med träning för oss i lördags. Först jag med Fina och sen han med crossen. Jag tycker det är väldigt roligt att kolla samt att se hur glad han är för att få göra detta.  

  • Storstädat har jag också hunnit med. Även om det inte är det roligaste så är det ju en sak som måste göras och det är himla skönt när det är gjort också. 
 
Planerna för idag är väldigt enkla. Innan det är dags för kalas i eftermiddag ska jag iväg och hämta ett paket som har kommit, köpa ett grattis kort samt försöka ta lite bilder på barnkläder som jag ska sälja. Roligt när det kommer till nytta hos någon annan. Ikväll blir det stallet och Fina ska ridas, undra om hon har någon träningsvärk. 
 
Ha det så bra så hörs vi i morgon! :)
 
 
B-12 bristen gjorde mig knäpp

I samma veva som jag fick min muskelinflammation i hjärnan fick jag även veta att jag hade B-12 brist. Något som påverkade mig mycket då jag låg väldigt lågt i mina värden. 

Min ork och energi blev noll, jag glömde saker, va illamående hela tiden och ville inte äta va några av de symptom som var värst. 

Energi:

Jag orkade inte greja här hemma, verken städa eller hålla ordning. Att hänga upp tvätten var t..o.m. jobbigt. Jag ville bara sova och sova, och hur mycket jag än sov blev jag aldrig utvilad. 

Minnet:

Jag glömde saker och kunde inte hålla många saker i huvudet för då virrade jag till det. Jag hade svårt att hålla koll på vad jag skulle göra osv. 

Aptit:

Den försvann helt, jag blev illamånde när jag skulle äta eller när jag t.o.m. tänkte på mat. Vid B-12 brist försvinner en del av smaken och det gör att man inte är hungrig. Vid en del tillfällen när jag lagade mat och kände matosen så fick jag springa till toaletten och klökas. 

Hela min vardag och min omgivning påverkades av att jag hade min brist och det påverkade mig väldigt mycket, Just för stunden var det väldigt svårt att beskriva hur jag och min kropp mådde för det var inte koppling dem emellan. Det kanke låter jättekonstigt men så var det och det gjorde mig frustrerad. Jag hade svårt att hålla ihop min vardag som alltid har varit så viktigt. Jag har fortfarande mina tabletter och de hjälper mig på vägen, sen har jag provkoller då och då.